Canalblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
Publicité
Dans mon chapeau...
Dans mon chapeau...
2 décembre 2009

Un jardin, un jour en juin

"För trött att sova börjar han bygga en trädgård
eller närmast en ensam park och väljer en dag i juni
Där placerar han fyra vita gammaldags rottingstolar.
Han kallar på de innenboende och de kommer i ljusa kläder,
samlas kring bordet där lampan tänds och skymningen dröjer.
Där är barn som springer omkring och försvinner.
De aldre
lutar sig mot varandra, han hör inte vad de säger.
Så länge han ser dem lever de ännu när mörkret faller,
lätt, som det brukar i juni, tills ett stråkdrag av kyla
driver dem in i trappans mörker och parken åter är tyst.
Det som var och är efterlangtat fanns där och finns:
lampan lyser på bordet när han om morgonen vaknar."

"Trop fatigué pour dormir, il se met à bâtir un jardin
ou plutôt un parc solitaire, et choisit un jour en juin.
Il y place quatre chaises en rotin blanc à l'ancienne.
Il appelle les habitants qui s'avancent en habits clairs, s'assemblent
autour de la table, où la lampe est allumée et où le crépuscule
s'attarde. Des enfants courent autour et disparaissent.
Les aînés,
dont il n'entend pas les propos, se penchent les uns contre les autres.
Aussi longtemps qu'il les voit, ils vivent encore lorsque l'obscurité tombe,
légère, comme toujours en juin, jusqu'à ce qu'un coup d'archet de froid
les conduise au coeur des ombres de l'escalier et que le parc devienne
silencieux. Ce qui fut et qu'on regrette était là et s'y trouve encore:
la lampe brille sur la table quand, le matin, il s'éveille."

Bo Carpelan, "Dehors", Arfuyen, 2007, pp. 36-37 (traduit du Suédois par Pierre Grouix)

Publicité
Commentaires
Dans mon chapeau...
Publicité
Archives
Publicité